Är det orättvist att önska om någon annans olycka när det är min lycka som kommer med det? Eller ska man vänta tills naturen har sin egen gång? Ska jag kämpa för vad jag vill ha? Ställa min fot i mitten och förstöra? Eller bara släppa den onödiga och krångliga situationen jag sätter mig i? Det var ju jag som avvisade det från början. Ångra sig räcker ju inte. Hade det varit meningen hade det ju hänt. Eller hur? Så med det tänker jag inte göra en ända grej för att förändra det och låta mina medmänniskor vara lyckliga i varandras sällskap. Jag får helt enkelt önska mig någonting annat.
Jag fyller år på torsdag. 20 år. Hur galet är det? Jag känner mig inte en minut äldre än 18. Haha. Omogen, tar inte ansvar blablabla. Ska åka ner till Huddinge C och köpa en klänning sedan lämna in en lapp för tiderna jag har jobbat till min äckliga chef. Wish me luck.
Kisses L
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar